Tal till Nationen

Mel Gibsons kända rollfigur William Wallace sade en gång: “It's well beyond rage. Help me. In the name of Christ, help yourselves. Now is our chance. Now. If we join, we can win. If we win, well then we'll have what none of us has ever had before: a country of our own.” Självklart handlar det om Braveheart, inte bara en film utan en illustration för hur svårt det egentligen är för att få ha frihet, att våra förfäder har stupat i krig bara för du och jag ska kunna googla på internet. För oss är det en självklarhet, för våra förfäder var det en fråga om liv eller död.

Kära måndagvänner, vi går emot tuffa tider. Världens ekonomier håller på att rasa samman, hela vår kapitalistiska tro håller på att raseras framför ögonen på oss. Samtidigt är våra soldater ute i krig för att bevara fred och skapa demokrati i länder som Kongo, Afghanistan och Kosovo. Medan vi kämpar med i-landsproblem som varför fick jag bara ett poäng ifrån vg på tjänstemarknadsföringstentan sitter de i sina tält, med tanken på att faran lurar runt varje hörn. Alltså jag pratar inte om några okända män, utan det är våra landsmän som gör det här för att de har en tro på den här världen. Att människan är lite bättre, lite starkare och lite mer givmild.

Jag blev djupt besviken och nästan upprörd när jag läste att Norge har stämt Sverige p.g.a. FRA-lagen. Jag sitter och tänker för mig själv, är det demokrati inte handlar om? Att bygga upp en suverän stat och bibehålla genom att år efter år, dag efter dag, kämpa för att den ska fungera som våra förfäder har byggt upp den. Det måste finnas en konservativ protektionism i varje människas tro för att den svenska fanan skall fortsätta hållas högt, vi är i krig med oss själva, men också med terrorismen. Utan FRA-lagen är svenska försvaret och SÄPO helt chanslösa mot yttre hot, våra ”kära” grannland Norge kan planera en flygattack vilken dag som helst utan vi ens får nys om det och jag ska inte börja prata om Al-Qaida.

Därför är det viktig att vi ställer oss bakom våra ledare, jag vet, det är svårt men det är dags att ställa oss upp, rätta till våra ryggar, lyfta upp hakan 45 grader och säga Gud bevare Måndagsklubben.

Lock and Load / Stabchefen